Nu är det riktig höst ute. Färgerna sprakar och luften är klar och lätt att andas. Det känns härligt att leva i ett skiftande klimat där årstider avlöser varandra för olika lång tid även om sommaren för mig är den ljuvaste.
Det blev en timslång promenad med skogsdoft i näsan, frisk höstluft i lungorna och mjuka gångvägar under fötterna.
En långfrukost med både lokaltidning och DN som dock saknade kultursidorna :-( Jag fick alltså jag nöja mej med Kurirens suduko till morgonkaffet.
Lite bloggande och lyssnande på Sousou&Maher Cissoko och nu blir det att läsa Ordens värld av Ingegerd Enström.
Hösten är så kravlös på något vis, man får tid att bara vara.
SvaraRaderaSkogspromenader är ovärderliga!
kram
mmm...sant...kram
SvaraRadera